jag sa ju från början att jag inte tog något förgivet

Jag grät den kvällen. För alla gånger jag sett honom lycklig. Sedan valde han henne. Inte för att han själv ville, utan för alla andra vile. Han är inte lycklig. Inte längre. Ser ni det? Hör ni det? Förstår ni det? Att känna empati för en människa som förstört så mycket. För han krossade det lilla hjärta jag lade i hans händer. Fast det gör så mycket mer ont att se honom olycklig än att bli krossad.

 Jag bad dig aldrig att välja mig. Jag bad dig bara att vara lycklig.

TEXTEN ÄR TAGEN UTAV: OHSTEFANIE


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0